Risker med hus byggt på 1950-talet

De tre saker som är värda mest uppmärksamhet i ett hus från 1950-talet är blåbetong och radon, asbest och ett gammalt elsystem utan jordning. Resten på listan är vanliga åldersrisker som du kollar i lugn och ro.

Ett gammalt hus är inte samma sak som ett hus i dåligt skick. Många 1950-talshus är gedigna och välbyggda, och flera av riskerna nedan är redan åtgärdade i hus som renoverats genom åren. Tanken är inte att skrämma, utan att du ska veta vad du frågar mäklaren och besiktningsmannen om innan du lägger ett bud.

Blåbetong och radon

Blåbetong är en lättbetong gjord på alunskiffer som tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975, alltså mitt i den period då många 1950-talshus byggdes. Materialet har förhöjd radiumhalt, och radium sönderfaller till radongas som höjer radonhalten inomhus. Radon syns inte och luktar inte, men hög halt över lång tid ökar risken för lungcancer.

Referensnivån för radon i bostäder är 200 Bq/m3. Ligger huset under den nivån är allt som det ska. Det enda sättet att veta är en radonmätning, helst en långtidsmätning under eldningssäsongen.

Det du kollar:

• Be om protokoll från en tidigare radonmätning.
• Titta efter blågrå lättbetong i väggarna.
• Notera om mätvärden ligger över 200 Bq/m3.

Finns blåbetong och förhöjda värden går det att åtgärda, ofta med förbättrad ventilation eller radonsug, vilket brukar kosta runt 15 000-50 000 kr. Att bygga bort blåbetongen helt är ett större jobb och kan kosta betydligt mer, men det behövs sällan.

Asbest

Asbest är förbjudet att använda i Sverige sedan 1982, men i ett 1950-talshus kan det finnas kvar på flera ställen: i eternitskivor på tak och fasad, i golvplattor, i rörisolering och i kakelfog. Inandning av asbestfibrer kan ge allvarliga lungsjukdomar, och ungefär ett hundratal personer i Sverige dör varje år av sjukdomen mesoteliom.

Det viktiga att veta: hel och orörd asbest är farlig först när den bearbetas, alltså när du borrar, river eller sliper. Så länge materialet sitter ostört och helt utgör det sällan en akut fara. Behandla allt material från före 1982 som misstänkt tills motsatsen är visad.

Det du kollar:

• Eternitskivor på fasad eller tak.
• Grå eller svarta äldre golvplattor.
• Äldre rör med vit isolering.

Ska du renovera behöver asbest saneras av behörig firma. En sanering brukar landa i storleksordningen 50 000-300 000 kr beroende på omfattning.

Ojordat elsystem

Många hus från den här tiden har kvar delar av sitt ursprungliga elsystem, och det saknar ofta jordning. Det ger brand- och elchockrisk, och de gamla ledningarna är dessutom underdimensionerade för dagens behov med många apparater. Tecknen är ganska tydliga om du vet vad du letar efter.

Det du kollar:

• Gamla proppsäkringar i elcentralen.
• Tvåpoliga uttag utan jordning.
• Att jordfelsbrytare saknas.

Ett byte av elcentral och delar av installationen brukar kosta i storleksordningen 50 000-200 000 kr. Be gärna om dokumentation på när elen senast sågs över av en behörig elektriker.

Övriga risker att stämma av

De flesta av punkterna nedan handlar om underhåll och ålder, inte om akut fara. Kostnaderna är ungefärliga tumregler och varierar mycket med skick och storlek.

Risk	Vad du kollar	Ungefärlig kostnad
PCB i fogmassor (1956-1973)	Originalfogar runt fönster och balkonger, fråga om inventering gjorts	30 000-150 000 kr
Krypgrund med fuktproblem	Mögellukt från luckan, mörkt eller fuktigt trä, kondens på plastfolie	100 000-400 000 kr
Källare med fuktproblem	Vita saltutfällningar, fuktfläckar, mögeldoft, flagande färg	100 000-350 000 kr
Undermålig ventilation	Be om OVK-protokoll, kolla om fönster bytts utan ventilationsåtgärd	80 000-250 000 kr
Bristfällig grundisolering	Drag vid golvsocklar, låg energiklass	50 000-150 000 kr
Energislukande konstruktion	Kolla energiklassen, be om värmekostnader	Varierar
Murstock med sprickor	Fråga om murstocken är godkänd av sotare	Varierar
Gjutjärnsavlopp	Fråga om relining eller byte gjorts, har det förekommit stopp	Varierar

En liten orientering: krypgrunder och källare från perioden saknar ofta modern dränering och fuktspärr, så fukt kan ge mögel och röta över tid. Självdragsventilation som byggdes för otätare hus fungerar ofta sämre efter att huset fått nya fönster och tilläggsisolering. Inget av detta är ovanligt, och allt går att åtgärda.

Vad du gör

• Be om radonmätningsprotokoll, och boka en egen långtidsmätning om det saknas.
• Behandla allt material före 1982 som möjlig asbest, särskilt om du planerar att renovera.
• Titta i elcentralen efter proppsäkringar och fråga när elen senast sågs över.
• Lukta och titta i krypgrund eller källare efter fukt och mögel.
• Be om OVK-protokoll och energideklaration.
• Ta med en oberoende besiktningsman som får titta på grund, tak, el och fukt innan du bestämmer dig.