Miljonprogrammet

Vad det är

Miljonprogrammet är namnet på den stora byggperioden 1965-1974, då drygt en miljon bostäder (1 005 578) byggdes för att få bort bostadsbristen och trångboddheten. Det blev nästan en femtedel av hela Sveriges bostadsbestånd. Ungefär en tredjedel var höga flerbostadshus, en tredjedel lägre flerbostadshus och en tredjedel villor och radhus, så ett miljonprogramhus kan se väldigt olika ut.

Varför det spelar roll för dig som köpare

Ålder är inte samma sak som dåligt skick. Husen har ofta en stabil betongstomme som håller bra, och en lägenhet eller villa kan vara väl underhållen. Det som varierar är de delar som slits: stammar, badrum, el, ventilation, fönster, balkonger och fasad. Hur mycket som behöver göras beror på tidigare underhåll och vilken byggteknik som använts, inte på årtalet i sig.

Eftersom husen nu är runt 50-60 år gamla brukar mycket av installationerna närma sig sin livslängd. För en bostadsrätt är det därför värt att läsa årsredovisningen och underhållsplanen: är stambyte gjort eller planerat, och hur ser föreningens ekonomi ut? För en villa handlar det mer om att veta vad som redan är bytt och vad som ligger kvar.

Vad du bör kolla

• Radon och blåbetong: blåbetong tillverkades 1929-1975 och avger mer radon än andra material. Referensnivån inomhus är 200 Bq/m3. En radonmätning ger svar, och blåbetong går att spåra med gammamätning.
• Asbest: material från den här tiden kan innehålla asbest (förbjöds 1982), ofta i rörisolering, eternittak, golvmattor och fläktrum. Anta att det kan finnas och ta in fackfolk innan du river.
• PCB: hus byggda eller renoverade 1956-1973 kan ha PCB i fogmassor, golvmassor och isolerrutor. I flerbostadshus ska detta vara inventerat och vid behov sanerat.
• Stammar, el och ventilation: fråga vad som är bytt och när. Ett kommande stambyte är inget konstigt, men det är bra att veta innan du köper.